Seriefinalen och amazonkvinnor

Kör en liten recap på handbollssöndag här och nu sen skriver en mer omfattande ref imorgon. Tänkte jag skulle försöka att förmedla känslan som infinner sig när ett av seriens bästa lag har besegrats. Men vi ska inte glömma våra amazoner som spelar i damlaget. Det var ingen pardon idag. Tjejerna visade var skåpet skulle stå från start. Väldigt skoj och träffa tjejerna från Lundagård igen, om än väldigt hastigt. Samma leende tjejer fortfarande. Credd ska ges till Lundagård tjejerna som inte ger upp utan försöker matchen igenom när systrarna Svensson lös igenom mest.

Lundagård hade svårt att forcera Kalmars tunga försvar och när de försökte ta sig förbi Nathalie så, ja var det tvärnit. Tjejerna går som tåget och det är jäkligt skoj att se. Från att ha legat i botten förra säsongen till att ligga i toppen i år är näst intill som, ja, fan en saga. Kör nu för helvete tjejer priset är inom räckhåll!!!!!

Nu till herrarnas match. Ni vet den känslan då man pendlar mellan hopp och förtvivlan och tankarna som säger att, äh det är inte jag som vunnit ändå. De kom idag, försvann, kom tillbaka för att sedan försvinna igen. Killarna gör idag en fantastisk insats i en match med en grym inramning. Enligt uppgift hade vi idag 780 personer på läktarna, i en match som spelas i division två. Fy fan va roligt att ni kom allihopa.

Det märktes idag att grabbarna hade bestämt sig och känslorna som jag skrev om i början, la sig efter cirka 10 minuter. Det var kalmars dag och idag var det Mike triceps som var härförare. Han stegade, sköt, passade och plocka ned Di Vide spelare i försvar. Mike hade bestämt sig och det var jäkla härligt att se, att resten följde. Det blir bara en massa rammel om det mesta under denna match så jag måste ge mig här tror jag.

Jag får tacka killarna för en jävla insats idag, fyra matcher kvar!! Stolt över er grabbar och tjejer såklart. Skriver mer imorgon.

Tobbe En hes assisterande!